Phew..det blir många köttbullar av ett kilo köttfärs! Men goda blev de som attan och jag är så himla mätt. I kväll blir det inget nybakat och det är nog lika bra det för jag tror inte att jag skulle få ner en enda smula...

Snart är det dags för Crimenight på femman så jag ska bänka mig i soffan och pusta ut! Mineralvatten är mitt godis i kväll men det är helt okej för jag är en total mineralvattenjunkie. Känner att det här inlägget blev mer som nåt man twittrar om, så kort är det, men jag ooorkar inte....

*jäser ut i soffan*

Är inte direkt känd för att gilla djurmönstrat men hittade ett par skor jag blev kär och tänkte why not? Dessa skulle jga ha till en i övrigt ganska strikt outfit (beige pennkjol, liten blus) hade jag tänkt..

Och till dessa kan man ju ha den här snygga väskan

Sen funderar jag på några smycken

I like!

Schyssta lökar!! Det kunda man höra mig hojta i går när jag var in på Odla's hemsida och kikade på deras vårerbjudanden. Det var lite farligt att göra det för det resulterade i 74 lökar och 9 sticklingar! Hoppsan Kerstin..Men det kommer att bli väldigt fin i täppan med asiastiska liljor, väldigt udda pelargoner (nej, det ÄR ingen tantblomma, dra en koll på deras sortiment) och lite annat smått och gott.

Solen är så in your face idag att den nästan är fräck! Som att den utmanar en att våga ifrågasätta det faktum att den lyser som en tok kl halv 7 på morgonen. Tänker inte argumentera med en morgonpigg och trotsig sol. Bara buga mig stilla och säga tack. I går eftermiddag vågade sig Floppen ut på baksidan med koppel. Han var tveksam inför snön men solen utövade sin magi och han trampade runt i snön, blinkade och kisade. ...Man kan om man har tur se katten komma ut ur sitt ide under den tidiga våren. Hähä.

Oj vad vi är mätta och belåtna här! Tänkte dela med mig av dagens recept så här kommer det:

Solen skiner även denna morgon! Vaknade vid 8 i morse och tittade ut och det bara strålade över snön, en syn som i alla fall piggar upp mig! Vet inte riktigt vad jag ska hitta på idag när orken tryter (jäkla feber) men jag har ingen lust att bara ligga och känna mig som en amöba heller. Funderar på att köpa blomjord och peta i ordning ett eget litet kryddhus. Tänk väldoften i köket av citronmeliss, timjan och basilika...ljuvligt! Hittills har vi satt stockros, luktärt och lavendel i fröväg. De bor i ett västfönster och får morgonsol. Jag hoppas att de kommer upp så jag kan sätta ut dem i juni. Innan det är det ingen idé här. De fryser ihjäl på natten. Plantera om lite blommor härinne skulle också behövas inser jag just. Kanske är det en bra sysselsättning en dag som denna?

Stockrosor är så vackra!

 

 

 

Ja det sammanfattar min kväll rätt bra. Både jag och junior snuvar oss och jag känner mig så där eländigt ynklig som man gör när febern börjar stiga i kroppen. Minns inte när jag lade mig kl 23 sist kan jag säga. CSI i kväll var som vanligt bra, men jag saknar fortfarande Grissom. Serien är sig inte lik utan honom. Dock fick jag hallonbakelse och en kopp te till tv-tittandet och det kändes rätt mysigt!

Har absolut inget särskilt spirituellt att dela med mig av denna afton förutom att jag läste ett bra blogginlägg om detta med att äta nyttigt FAST man är smal. Det verkar ha blivit nån sorts skruvad uppfattning om att smala människor som äter nyttigt, måste ha en ätstörning. Läs mer HÄR om det. I min värld är det absurt! Jag är smal, men äter nyttigt (förutom ett och annat hembakt mirakel) för att skona hjärtat och andra inre organ som kan vara bra att ha i vettigt skick när man är äldre. Jag gillar inte socker och undviker det i möjligaste mån även om jag kan orera om min längtan efter en godispåse emellan varven. Betyder dock inte att jag alltid faller för frestelsen! När jag sen köper godis räcker min påse en vecka oftast. =) Vad är fel med det? Alla som är smala är inte anorektiska självplågare.

Hur som haver så längtar jag ihjäl mig till snön försvinner så jag får ta på mig löparskorna och börja min egen utmaning. En mil innan sommaren är slut! Lär ju avlida hälften av tiden men jag ska klara det. SKA.

PEPP!!!

Vad skriver man om en sån här råkall morgon, när man är för trött för att göra kaffe och näsan rinner som en läckande kran? Nysningarna har samma frekvens som en något lat hackspett. Typ hela tiden, men längre emellan. Håller jag på att bli förkyld? Dagens spännande fråga! Sånt har jag inte tid med så jag kommer enligt god tradition ignorera det tills en av kombattanterna blir för envis och den andra däckar. Hittills är det jag i ledning med 1-0. Blev ju nyss frisk från den förra för jössu namn! Ville bara säga god morgon till er alla morgonpigga där ute. Själv drar jag täcket över huvudet som den förvirrade människa med dåligt minne jag är. Varför förvirrad, tänker ni nu, men det tänker jag minsann behålla för mig själv av ren egoism. Pilutta.

Dia dhuit ar maidin som man kan säga på morgonen om man är bevandrad i irländska. Fick för mig att kolla hur man skulle kunna säga god morgon och tydligen är det som ovan. Rätta mig gärna om någon har nåt annat bud! Fråga mig bara för guds skulle inte hur man uttalar det. Där har vi en grej som jag faktiskt alltid velat lära mig. Att prata på irländsk gaeliska. Så himla övercoolt att kunna, om ni frågar mig.

Note to self: kolla om jag hittar någon kurs på nätet. Nu ska jag återgå till att se om det hänt nåt intressant i världen denna morgon och sen sova en stund. Fast nu blev jag kaffesugen i alla fall...

 

Bilden visar vackra Trinity College i Dublin. Ett besök jag gärna gör om.

Klurade lite på detta med hur olika människor är när det gäller strävan framåt i tillvaron. Vi är väl av naturen ett nyfiket, vetgirigt släkte och därför blir jag ibland så förvånad när man träffar människor som inte verkar vilja veta av något nytt, lära sig mer eller förkovra sig på något vis. Människor som inte vill se mer av världen eller åtminstone läsa om den, lära sig andra kulturer och sätt att leva. Jag tror att jag skulle dö av ren leda om jag inte läste jämt. Resa vill jag- överallt helst! Vi har en hel värld där ute som bara väntar på att bli undersökt. Hur kan man inte vara nyfiken? Hur kan man nästan ha en attityd besläktat med någon sorts vriden snobbighet, som att vi som vill göra allt detta nästan vill göra oss märkvärdiga? Som skryter med att de aldrig öppnat en bok eller minsann inte vill se sig omkring i världen.

Varför? Jag förstår det sannerligen inte. Hur ska man utvecklas som människa om man inte får stimulans? Intellektuell eller fysisk utmaning för en ju framåt om ni frågar mig. Märkligt är det. Jag växte inte upp i en särskilt intellektuell miljö men attans att jag tog igen det från den dagen jag lärde mig läsa. Det plus att min syster som bodde i en större stad aldrig missade ett tillfälle att lära mig nya och spännande saker. Jag hade ju kunnat strunta i det och bara sitta där på en stubbe i skogen, men hur kul hade det varit? Vilken sorts människa hade jag varit idag? Förmodligen rätt duktigt enkelspårig och antagligen också lite mindre clever! =)

Jag har alltid förts framåt av en nyfikenhet på det jag inte vet något om. Jag visste inget om opera när jag var yngre, alltså såg jag en och hörde ett antal och kan idag uppskatta det mycket. Klassisk musik älskar jag fast första gången jag hörde det var på en gammal skraltig bandspelare. Teater, musik, litteratur älskar jag högt. Inget gör mig så glad som att få klä upp sig lite och åka iväg och se en bra teater, show eller konsert. Det är underbar föda för själen! Att jag plöjer böcker är ju ingen nyhet, även om det nu är ett tag sen jag hade en riktig bokfrossa. Bara att sitta några stycken och dricka te, kaffe eller vin och diskutera allt från världshändelser till den senaste filmen man sett är ju så härligt! Missförstå mig rätt- om man trivs och är nöjd med sin stubbe i skogen så är det ju alldeles okej, men det är verkligen inget för mig personligen. Även om det är mysigt att sitta och filosofera på sagda stubbe- ibland.

Den dagen jag ger upp om att utforska världen omkring ber jag er vänligen att klubba mig med något hårt i huvudet. Ett av mina favorituttryck är och förblir: Alltid lär man sig något!

Finns det nåt bättre än att tillbringa en hel kväll med goda vänner, vin, ost, kex och en massa babbel? Nej, jag trodde väl inte det. Med detta inlägg vill jag bara tacka mina kära vänner för en underbar afton. Vad jag har saknat er! Många intressanta diskussioner, många nya insikter och en himla massa fniss. Precis som det ska vara!

Love you guys! Det här måste vi göra om. Snart helst! Nu hoppas jag att ni sover så gott i natt, det ska jag göra!

 

 

 

 

Det droppar från taken idag, solen sken när jag klev upp och jag är fortfarande inställd på att våren verkligen är på väg nu! Jag vet att April snart är här och antagligen kommer att spöa sk-ten ur våren men med en dåres envishet hoppas jag att det inte blir så.

I dag blir det städ och fix här hemma och i kväll kommer två mycket goda vänner på besök. Vi ska sitta och ljuga lite och dricka lite vin. Alldeles för länge sen vi träffades så det ska bli himla kul!

Försöker återhämta mig efter att ha sett "Vägen" med Viggo Mortensen. Uj, vilken tung film men väldigt bra. Tankarna sätter ju igång i en när man ser den. Vad gör man när världen går under? När man inte har någonstans att ta vägen? När det enda man kan göra är att gå, gå och gå tills man inte längre orkar...hur hittar man sin drivkraft? När man måste inse att man en dag kan bli tvungen att begå mord och självmord för att ingen annan utväg finns, hur går man vidare? Känns som att man ska ägna en minut eller två till att vara tacksam över det man har istället för att tjata om vad man saknar.

Visst saknar jag att vara frisk, att kunna jobba och göra alla saker jag gjorde innan jag blev sjuk. Det sticker jag inte under stol med. Men samtidigt...jag är inte den grönsak jag riskerade att bli. Jag tog mig upp igen, lärde mig att anpassa livet och tillvaron efter den ork och styrka jag har. Jag har ett hem, jag har en familj och jag har vänner. Jag kan gå, till och med dansa ibland även om jag inte bör snurra för då faller jag. Det är saker att vara tacksam över. Jag har en underbar dotter som betyder allt för mig. Kärlek.

Picnik är ett roligt verktyg att leka med!

Hittade denna bild och plötsligt åkte jag tillbaka i tiden!

 

Längtar ni tillbaka till när ni var yngre? Och i så fall, till vilken period?

Jag blir nostalgisk emellan varven och tänker på allt roligt vi hittade på i vårt gäng under slutet av 80-talet. Flera av oss jobbade inom restaurangbranschen och hade därför VIP-kort till stadens klubbar. Vi brukade samlas hemma hos en kär vän till mig, spela tv-spel (bara det!) och sen gå ut och dansa tills vi stupade. Eller så samlades vi bara på Karamellkompaniet, Roxy eller Diesel...ofta kände man kvällens dj så han spelade den musik vi gillade mest. Tung-gung god damn it! Och som vi dansade! Sjöblöta i svett brukade grabbarna ändå ha tjejer i kö för att de dansade så bra, men vi inom gänget hade alltid "företräde" så att säga.

En del av dessa vänner har jag fortfarande kvar och en del har försvunnit på olika sätt. En del får man tillbaka kontakten med efter många års frånvaro. Vi brukar prata om svunna tider, skratta massor och förfasa oss över alla galna outfits vi tjejer hade på oss. Jag minns en sommar när jag jämt hade snickarbrallor med bara en bh under och mina svartvita Converse. Att man vågade! Nog för att bröstlappen var rätt hög på mina snickisar men ändå.

Jag minns när Tallkotten, som det hette, hade sitt jubileum och Stefan Sauk stod i baren. En tequila till honom, en till mig. Han blev väldigt glad i hatten kan jag säga. Min bästa vän och jag hade kvällen till ära klätt upp oss till tänderna. Den lilla svarta och Gettagrips kängor. Jag var tvungen att bryta av det propra nånstans ;)

Många minnen från den kvällen som etsat sig fast! Människor man träffade, lärde känna och tog till sitt hjärta för alltid. Friends for life kanske? Jag antar att den tiden var så rolig också för att man verkligen gjorde precis det man kände för, klädde sig som man ville och gjorde bort sig med glatt humör. Dansade på högtalare, bord och bänkar. Kanske vi var lite galna...?

Så. Om jag kunde åka tillbaka för en kväll så skulle det nog bli till den tiden!



Minns ni låtarna?

Åh så många vackra kläder jag hittade när jag kikade runt på mode och trender från 30-talet. Det man tydligt ser är att kjolarna blivit längre och klänningarna mer figurnära än de var på 20-talet. Skulle lätt ha på mig en hel del av dessa...

 

 

Och 4 timmar senare vaknar jag för att min nacke, med tillhörande huliganer skuldror, vill döda mig. Känns som att en liten elak tomte sitter och kör in en kniv i nacken så fort jag rör mig det minsta lilla. Var är rättvisan i det? Jag har varit snäll med min...nää okej då, lite hemsk mot min rygg har jag varit i några dagar men inte så att den borde utkräva hämnd. Tycker jag då. Den väckte mig och sa att nacken ville mig något. Dumt nog rörde jag på huvudet som ju faktiskt i allra högsta grad sitter ihop med nacken och det gjorde, och gör- ONT.

Vad får er att känna er riktigt hemma någonstans? Jag har funderat mycket på det senaste halvåret, främst sen jag förlorade min älskade mamma. När jag var yngre spelade det mindre roll vad jag hade för saker omkring mig. Med åren har jag märkt att jag har fått ett större behov av att ha en viss känsla omkring mig för att trivas. Vill kunna se bekanta möbler, tavlor eller annat som följt en genom åren för att känna mig hemma i en ny miljö. Människor försvinner, men sakerna består? Nej, inte riktigt så kanske..men just nu exempelvis har jag mitt ubergamla vita skrivbord inom synhåll. Det är inget märkvärdigt skrivbord men det har följt mig från det att jag började skolan och jag älskar det. Det stod i mammas sovrum och jag kände alltid en sorts nostalgi när jag såg det. Alla mattetal jag kämpat mig igenom vid det skrivbordet...! Nu tänker jag även på min lilla mamma när jag ser det och jag känner mig varm och trygg.

Jag antar att jag är lite sentimental kanske? Vissa kan bosätta sig var som helst med en väska och en tandborste och känna sig hemma direkt men jag har nog aldrig varit sådan fullt ut. Förut räckte det kanske med en favoritbok eller två men nu vill jag gärna ha hela bokhyllan! Mina böcker som jag läst hundra varv och skrattat, gråtit och varit arg tillsammans med, skulle jag aldrig kunna slänga. Det är ett bra sätt att bli osams med mig på. Släng mina böcker och jag blir riktigt ond i ögat.

En speciell bok som följt mig sen slutet av 80-talet är "The Bridge across forever" av Richard Bach. Jag läste den och sen lånade jag ut den till en vän och såg den aldrig igen. Försökte hitta den på bibblo, i affärer, loppisar och överallt jag kunde komma på men den fanns ingenstans. Sen 1991 skulle jag iväg på en tågluff och en av mina bästa vänner genom livet skickade mig ett litet paket från London just innan. Hon hade hittat boken på ett litet antikvariat och tänkte genast på mig. Bästa presenten någonsin! Den resan var speciell på många sätt, både bra och väldigt dåliga saker hände och genom detta följde mig boken. Jag läste så fort jag kom åt. På nåt vis hjälpte den mig att klara av en otroligt svår situation och jag är den skyldig stort tack för det. Så klart har jag den kvar än och läser ibland om den. Kanske att jag inte ser samma sak i den nu som då, men en kär vän är den och jag skulle inte känna mig hemma om den inte fanns med mig.

Det kanske låter som att jag hatar förändring? Det gör jag inte. Jag förändras ständigt och likaså mitt hem, men en del saker får följa med mig genom det hela, pusslas in för att passa och faktiskt så fungerar det rätt så bra. Det ger mig ro i själen att se minnen omkring mig och ro i själen är vad som gör att man faktiskt kan skapa nya minnen, om ni frågar mig. Det blir verkligen en bro mellan då och sedan.

Puh..ibland önskar jag att kunde vara mer nonchalant och bara lägga mig ner och chilla fast det är odiskat, otvättat eller ostädat, men det går bara inte. Jag måste fixa färdigt allt även om jag nästan stupar på kuppen. Undrar om det är nåt fel på mig eller om det är genetiskt? Mamma var likadan och syrran är det sannerligen också.

När jag höll på med tvätten tittade jag (tyvärr) ner på golvet och då åkte skurborsten fram bums. Nu doftar det äpple i tvättstugan med en liten hint av ros från sköljmedlet. Mumma! Funderar på att köpa smarta förvaringskorgar till alla medel, svampar, trasor och tjafs som ligger och dräller lite planlöst därinne. Jag gillar att organisera så då passade jag på att kika runt lite på Rusta efter vad man kan ha för fint i tvättstugan....

 

Färgglada tvättkorgar är väl inte så tokigt..

 

 

Klädnypor behövs alltid

 

 

Och är man som jag och dräller så...

 

 

 

Hittade fina vita korgar att förvara saker i

 

 

Och en vägghängd variant i samma serie

 

 

 

Nu blev jag ju jättesugen på att susa iväg till Rusta och införskaffa allt det här. Nu ska jag dock hälla i mig lite kaffe och sen dra min trötta lekamen mot soffan och tv'n.

Ha det gött!

 

Idag måste jag akut införskaffa mig starka armmuskler! Om inte vår käre granne är hemma med sina starka armar så måste jag hjälpa till att kånka in sängar och det lär ju bli roligt värre! Om jag inte halkar ihjäl mig så lär jag tappa sängen så den blir lerig och fin. Då stryper jag mig själv. Dock kommer det att bli ack så fint när det väl är på plats så det kanske är värt lite pain and suffering att få in dem?

Klurar på att hänga upp lite tavlor i hallen. Lång vägg ser naken ut och behöver något som bryter av lite. Medan jag klurar ska jag dricka lite kaffe tror jag. Bara andra koppen idag. Kaffedarr är inte önskvärt vid hanterande av tavlor och dylikt! Kanske några burkar spenat...?

En del av dagen spenderades på Dollarstore och som alla väl vet så har de ljus, servetter och annat kul där. Vi kom hem med lite köksgrejer i grönt. Kändes bra att välkomna våren lite och dessutom få in lite glada färger i vår svartvita inredning. Med alla blommor i köket ser det riktigt mysigt ut! Vi håller på att byta ut sovrumsmöblemanget också samt fixa i ordning lilla "gästrummet" som just nu tjänstgör som mitt lilla krypin. Det är så himla mysigt att ha ett eget litet krypin där jag kan frossa loss i råååsa och allt sånt där som pojkvänner per automatik avskyr. Hähä. Tanken är att det ska vara ett gästrum men då jag gärna vill ha nånstans att ha symaskin, garner, tyger och annat pyssel så tänkte jag att det är minst i vägen härinne, men ändå lättåtkomligt.

Jag hade ett eget rum när jag var riktigt liten, men sen har jag inte haft det på bra många år. Mamma och jag flyttade från hus till lägenhet och där fanns inte plats för eget rum och i lägenheten efter det blev "mitt" rum det rum som liksom blev över lite. Ni vet, där man ställer in sånt som inte riktigt passar nån annanstans. Sen blev man ju vuxen och flyttade hemifrån och då delade i alla fall jag ofta lägenhet med kompisar och allt var lite hipp som happ och ihoppusslat så där fick jag inte riktigt heller "eget-rum-känslan". I många år efter det blev ju sovrummet liksom det rum man haft och det är inte riktigt samma sak tycker jag. Kanske därför det här lilla rummet känns så himla mysigt? Förvisso är det en säng härinne men det finns ändå utrymme för att sitta och pyssla, sy och sånt. Det har jag saknat...så i mitt hjärta är det här mitt lilla krypin! I morgon kommer det säkert lite bilder men i kväll visar jag resultatet av köksfixet. Som vanligt är det Miriam som tagit bilderna...

Hoppsan! Det hann visst bli måndag/tisdag innan jag hamnade här igen. I lördags packade vi väskan och åkte till naturen. Dock hann vi inte se så mycket av den då vi inte helt ovanligt kom iväg lite (ehum) sent..efter en stund trevligt surrande med svärisarna for vi till M & L, barndomskompisar till min käre pojkvän. Där var en bunt välbekanta ansikten och två, faktiskt bara två, obekanta. Som vanligt var stämningen högt i tak och högre blev den under kvällens lopp! Alltid lika roligt att vara där och herre jesses vad man får skratta! Att vi ännu inte lyckats riva grillkåtan är bara ett mirakel..

Nån gång i gryningen traskade vi hemåt och söndagen tillbringades framför en brasa ute vid stugan. Aldrig smakar väl mat så gott som när den lagas över öppen eld? Något skoterrejsande blev det inte då motorn inte hann lagas. Motor på ett ställe, lagningskit på ett annat. Typiskt irriterande, men ännu mer typiskt oss...

I går kväll såg vi film och vräkte i oss godsaker och flöt ut i soffan mest. Det var rätt skönt. Den myckna friska luften gör en trött. =)

Nu är det way past bedtime för mig och en ny varm dag i morrn! Hoppas det fortsätter smälta i den här farten överallt utom i skogen och på isen.

Nattens!

Idag har det firats här hemma! Min kära dotter fyllde 19 år idag och jag kan fortfarande inte begripa hur det gick till? Hon var ju en smurf hög nyss? I alla fall gjordes en galet god tårta, dekorerad av mig i hysteriskt tempo. Spelar ingen roll om vi kliver upp i gryningen, vi får ändå alltid stressa på födelsedagar. Alltid nånting som går åt skogen. Denna gång upptäckte vi att vi saknade något tämligen väsentligt....som typ ett tårtfat. Wuuut?! Inget tårtfat? Efter akut susning till Dollarstore slängdes tårtan ihop på typ 10 minuter och blev väldans vacker och väldans god!

I morgon blir de något mer vuxna (gamla) utslängda ur huset (ska på egen fest) för att den yngre generationen ska ha fest och sen göra stan lite mindre säker än i vanliga fall. Vi drar till snö, förhoppningsvis sol och skoterfärd! Inte fel alls, I tell you. Det roliga med festen vi ska till är att man aldrig vet hur många eller vilka som kommer, det blir en glad överraskning om man känner fler än tre. Värdparet är ubermysiga så det lär inte gå någon större nöd på oss.

Nu ska jag sova allt jag orkar och vakna pigg (stendöd) och glad (muttra om kaffe) och ha stenkoll på vad jag ska ha med mig (glömma hälften) och snälla gode gud, inte få migrän. EN migränfri dag är allt jag ber om just nu...! Och sol. Och att skotern låter sig lagas snällt och snabbt.

Funderar ibland om det är mitt finskryska arv som gör att jag bara måste basta minst ett par gånger i veckan för att känna mig som en människa eller om det helt enkelt bara är så att jag älskar det ungefär lika mycket som kaffe och choklad? (lååång mening där) Hur som haver så har jag bastat även i kväll och hett som i en bakugn blev det! I alla fall började jag klura på vad jag skulle vilja ha i min bastu för att göra det ännu finare. Jag säger MIN bastu för det är nästan bara jag som bastar ändå. Förstår inte att inte alla gör det. Det är så avslappnande och renande för både kropp och själ.

Följande underbara saker hittade jag på Bastubutiken

 

Bastuhandduk att sitta på eller linda in sig i!

En ryggduk för att gnugga!

 

En scrubgrej är bra för när man flagnar i bastun..

 

En bastutvål på snöre funkar bra!

Och något som doftar gott, björktjära och granskog:

 

Bastuhonung smörjer man in sig med innan bastun och sen duschar man..

 

Sist men inte minst, en doftskål där man kan ha olika härliga dofter

 

 

Blir ni inte sugna på att basta så säg?

På tv visas en reklam för en otrohetssajt som verkar ha rört om i grytorna i landet Lagom. Har surrat med lite olika människor om det här fenomenet och man undrar onekligen hur mycket, om något, det pushar folk och fä att hoppa över skaklarna.

Första gången jag såg reklamen så trodde jag att det var ironiskt menat och att det i själva verket var en sida för par som kanske vill göra nåt extra med varandra. Kanske att de tillhandahöll "passionerade" parhelger osv, men jag insåg ju rätt snabbt att de verkligen vill fånga in människor som aktivt vill vara otrogna sin partner. Där tappade jag hakan och samtidigt blir jag så full i skratt. Jag menar, hur många dejtingsajter finns det inte? Jag ser framför mig hur de satt där och försökte hitta på en ny vinkel, ett nytt grepp och till slut kläckte nån ur sig "vi gör en sajt för folk som vill vara otrogna!" varvid alla först fnissar och sen tänker de att ingen gjort det förr...money, money, money makes the world go around och vips är sidan ett faktum!

De gör inget olagligt, möjligen smaklöst och tveklöst fult. De uppmuntrar på fullaste allvar att de som har tråkigt i sängen därhemma ska anmäla sig till dem och hitta en ny sexpartner! Jag är inte dum i huvudet, jag vet att de som anmäler sig redan har tänkt tanken på otrohet för ingen som har respekt för sin partner och sitt förhållande skulle komma på tanken att gå in där annars.

Men...tänk om det faktiskt finns folk därute som tänkt tanken men inte vetat hur de ska komma undan med det? Hur de ska kunna genomföra det? Hitta någon som inte finns i bekantskapskretsen? Och framför allt..inte bli avslöjade. DÄR kommer den sidan in och erbjuder den perfekta lösningen och därigenom blir de indirekt en del i otroheten.

På det stora hela dock, är det upp till var och en att hålla sig till det man kommit överens om i sitt förhållande. Är det ett öppet förhållande så go for it, by all means. Om man har ett "vanligt" förhållande och inte klarar att leva i monogami kanske man ska leva polyamoröst istället för att vara otrogen?

Hur tänker du?

God kväll! I dag har jag flängt runt stan och köpt presenter till min älskade dotter som fyller 19 år i morgon. Som vanligt blir det inte riktigt som jag tänkt mig då alltid något tagit slut, kommer senare eller bara finns i fel färg men till slut blev jag väldigt nöjd i alla fall! Bara hoppas på att hon också blir det. Städning står på schemat när dottern har bakat färdigt sina hallongrottor och sen blir det nog en bastu för mig som avslutning på dagen. Åh så härligt!

Holy crap vilken säsongsstart detta är! Grey's Anatomy startar upp med buller och bång och jag sitter på nålar! Ack vad jag längtat efter denna premiär, Grey's-nörd som jag är. Som vanligt sitter man med frågor och gottar sig åt relationerna mellan de olika rollkaraktärerna. Ska Torres och Robbins bli ett par igen är väl dagens fråga för mig. Att Yang börjar operera igen är ju liksom självklart på nåt vis. Nu är reklamen slut så jag ska återgå! *hämtar bullar*

Tisdagkväll innebär premiär av nya säsongen av Desperate Housewives! Kl 21.00 är bullarna tinade och kaffet gjort och frossandet kan börja! Vi frossar inte bara i bullar utan även i allt underbart elände som händer på Wisteria Lane. Vem ska ligga med vem? Vem blir mördad? Vem vill vi mörda? Ska Susan fortsätta att konstant göra bort sig och hur ska det egentligen gå för Bree och hennes unge älskare? Ooo, jag älskar denna serie!

Oh wow vilken härlig dag! Har varit ut och promenerat med Floppen, vår "hundkatt" och det var ju så klart jättespännande tyckte han, i hela fem minuter innan tassarna blev för kalla. Hehe. Lilleman...Det känns skönt att äntligen börja kunna ta ut honom för han blir otroligt rastlös när han inte får sin motion. Han är verkligen som en liten hund! Undrar vad grannarna tänker när han kommer där med sitt 8 meter rullkoppel? Till sommaren ska kattgården fixas och sen får katterna mysa där ute bäst de vill. De kommer att ha en liten stuga som Miriam bygger så att de kan gå in om det börjar regna. Det är ju inte alltid man märker det och blöta pälsar är inte roligt om du frågar Herr och Fru Katt.

Nu är det snart dags för middag!

Kollade runt lite på facebook denna morgon och konstaterar att det är många grupper som bildats de senaste dagarna för att stödja Japan genom att tända ljus, ha en tyst minut mm. Inte för att vara sån, men hur hjälper det någon?

Jag erkänner att jag själv klickade på en sån inbjudan innan jag hann reflektera över varför. Tror att många gör det för att sprida budskapet om att de behöver hjälp (bland annat jag) men också att man lite vill freda sitt eget samvete.."nu har jag gjort NÅNTING" och sen behöver man inte tänka längre än så. Bekvämt och slött.

Det skulle ge betydligt mer om man faktiskt startade en insamling av pengar. Pengar är det som påtagligt kan göra skillnad. Att tänka goda tankar, tycka synd om dem och sympatisera är tyvärr inget som ger konkret hjälp, även om det rent själsligen givetvis är så att man tänker på dessa drabbade människor med stor empati.

Jösses vad det har blåst ute idag! Det droppar från taket och solen skiner men man fryser häcken av sig om man går ut för att vinden viner som tusan! Katterna är överlyckliga i alla fall för att jag har haft balkongdörren öppen och nätdörren för så att de kan sitta och mysa och snosa på världen utanför. Jag hörde till och med kvittrande fåglar!

Blev sen middag i dag men det var det så värt! Fläskkotletter som puttrat på i 1,5 timme, egengjord klyftpotats som blev helt ljuvligt krispig och bearnaisesås + sallad. Åt tills jag mådde lite illa, men gott var det! Medan köttet puttrade på satte Miriam en bulldeg på jäsning så det har bakats bullar i långa rader också. Saftiga, vaniljiga och supermumsiga bullar som vi ska fika i oss strax till ett stycke film!

Vad otroligt trött man blir i fötterna av att stå och laga mat och baka i flera timmar. Tänk förr när de bakade ett par hundra bullar och lika många rågkakor på en och samma dag. Allt det utöver städa, tvätta, ta hand om djur och gård. Hur i hela fridens dagar orkade de?

Nu är det filmtajm! Bullar, te och gosig filt..

Begonia Begonia
Trillingblomma Bougainvillea
Kaktusar (undvik Opuntia-arter med fina hår som kan ge hudbesvär)
Lyktranka eller hjärtan på tråd
Ampellilja
Cissus
Paradisträd
Dracena
Aralia
Fikusar och fikon
Porslinsblomma Hoya
Flitig Lisa
Jasmin

Höstglöd, våreld Kalanchoë 
Spjutbräken och andra ormbunkar
Orkidéer
Pelargoner
Fönsterviva Primula
Saintpaulia
Svärmorstunga
Palmaralia, paraplyaralia Schefflera
Julkaktus Schlumbergera
Hemtrevnad
Palettblad 
Doftranka
Yucca

 

I går sådde vi vanligt hederligt kattgräs till våra små odjur. En påse frön kostar ca 12 kr och räcker till minst 2 omgångar beroende på krukans storlek. Garanterat ogiftigt och väldigt populärt! Ett annat smart tips är att ta vanliga opoppade popcorn (en microvarianterna) i en kruka, gärna med en plastpåse över. Stick hål i påsen för bra cirkulation.

Den fantasiska bilden ovanför ska Flowerista 

ha allt beröm för! Visst är den otrolig?

Nu är det dags för mig att sova helt klart. Har suttit framför tv'n och sett film och sen ramlade jag över ett avsnitt av Supernatural men stängde av då det var för creepy till och med för mig. Eller...who am I kidding? Jag klarar inte av skräckisar för fem öre. Och nej, det är inte en "haha, hon har blivit tant"-grej, jag har aldrig klarat av dem.

Såg "The painted Veil" med Naomi Watts och Edward Norton men den skriver jag om i min filmblogg istället. Nu är det dags att läsa vidare om Sookie's äventyr! Så nattens på er och hoppas att ni alla sover gott!

Okej, det blev en runda på stadens gator denna eftermiddag. Först tråkärenden och sen fönstershoppande deluxe! Hittade en jättesöt ring på BikBok och den fick följa med hem. Kommer att passa finfint till åtminstone en av mina sommaroutfits som jag har i garderoben. Hittade en jättemumsig Bodybutter, Vanilla & Apple, på H&M och den kunde jag ju inte motstå. Jag och vanilj..den doftar himmelskt och jag lär använda den jämt.

Eftermiddagen avslutades på Sushi & Te på Prästgårdsgatan i Piteå. Deras Nigiri är awesome! Beställde en 10-bitars blandad lax och jag höll nästan inte på att orka allt. Det säger en hel del då jag älskar sushi och brukar kunna vräka i mig hejdlösa mängder.

Funderar på att baka en smulpaj med ohemult mycket äpplen i och frossa i soffan framför teven. Sämre fredagskväll kan man helt klart ha!

Då var vår tillfälliga vår över då. Idag snöar det igen. På sätt och vis skönt för då är det inte lika snorhalt ute. Senaste dagarna har jag gått som tant Agda för att inte ramla och slå mig fördärvad. Det där med broddar börjar kännas lockande.

I dag blir det en sväng till stan för jag måste förbi apoteket en sväng. Känner inte direkt inspiration till att åka, men det kommer säkert. Har fingerlockat håret i går kväll (rulla runt finger, fäst med klämma) så det lär vara lockigt deluxe idag. Kanske jag ser ut som en vettskrämd pudel eller som dockan på Kalle Anka?

Få se om det bakas i kväll...jäst ska inköpas så man vet aldrig!

Min kära dotter petade lite till i bloggdesignen och jag är så galet nöjd så jag nästan får fnatt! Var bara tvungen att tjata om det här i bloggen också, när jag ändå håller på.

Ouff vilken dag. Vem i hunnan behöver gå till gymmet när man kan tömma ett helt rum på bråte, sortera bråte, bära saker, möbler, färgpytsar, verktyg och diverse annat jox ner i källaren 118 gånger? När det var klart städades det utav bara f-n i sagda rum och nu är det rent! Hängde in jättefina gardiner, satte lampa och ljus i fönstret och nu väntar vi bara på rätt tillfälle att få hit mitt lilla 60-talsskrivbord och en säng. In med symaskinen, alla tyger, garner och övriga hobbypryttlar och sen är det klart! My own piece of heaven.

Sen köpte jag parfymen Vamillary av en väninna förut och

här är den i lite mindre format. Perfekt för att ha i handväskan

då flaskan blir för stor och ju faktiskt kan gå sönder.

Vanillary är nog den ultimata vaniljparfymen av alla jag provat.

Vad är det med mig och att dofta bakverk?

Några parfymer jag är nyfiken på är The smell of Freedom,

Lust och The Breath of God. Den första av dem doftar citrongräs, jasmin,

ingefära, svartpeppar och nejlika bland annat.

Rätt kryddig med andra ord. Spännande!

Lust doftar jasmin, ros, ylang-ylang, sandelträ och vanilj.

Den kan jag nästan på förhand säga att jag kommer att tycka om.

Sist ut är The Breath of God som doftar bland annat

citron, ros, jasmin, ceder och sandelträ.

Låter onekligen intressant.

Sist måste jag ju rekommendera scruben Rub, rub, rub!

Den doftar mimosa och havssalt och är helt fantastisk att skrubba sig med.

Man blir len som en bäbirumpa i huden efteråt!

Fick även den i julklapp och ja, den är dryg!

Märker att min inköps- och nyfikenhetslista blir lång

och då har jag inte ens börjat kika på badbomberna.

Det gör jag nog i butiken, älskar att gå runt där och välja.

Kila in på närmaste LUSH-butik nu och frossa!

 

I julas fick jag en Charity Pot från LUSH av min syster och jag måste skrika ut över nejderna hur otroligt bra den är! Jag som avskyr att smörja händerna för det torkar aldrig in, det blir kladdigt och är allmänt blä bara.

Men den här! Den här är så otroligt skön! Jag bokstavligen ser hur händerna blir släta och fina och jag misstänker att naglarna inte klagar heller. Sen att den doftar mumsigt och ser trevlig ut är ju bara bonus. Visst, det tar nån minut att torka in helt men det känns inte som att man doppat händerna i en syltburk under tiden och det är A och O för mig när det gäller handvård. Den fungerar ypperligt att smörja lite överallt med, har dock inte använt den i ansiktet, men misstänker att det skulle kännas rätt mysigt efter en kokhet bastu när hyn stramar och man är knallröd.

Gå och köp bums! 179 kr för 240 g och den räcker en evighet så den är väl värd pengarna som för övrigt går till välgörenhet. Läs mer på deras hemsida! Under "Hand & Kropp" hittar du den.

 

 

Sen hittade jag en massa fint på IKEA och tänk så fint det vore tillsammans med ljust trä...

 

Och på dessa fina hyllor kan man ju ha de här helt underbara småsakerna:

I den här fina vasen kan man ha söta blommor på en bänk i badrummet!

Lite fina doftljus på det

Och kanske en alldeles jättemysig badrock? Denna från Hamngatan Interiör & Design

Med matchande handdukar till

Ack så mysigt det vore att ha allt detta!

 

 

 

 

 

Idag var jag med om något riktigt obehagligt. Jag fick en sån yrselattack som vägrade släppa och jag har inte haft det på ett antal år nu. Snacka om att jag åkte racerfart tillbaka i tiden till när jag inte kunde gå, inte kunde duscha själv eller göra nånting alls egentligen utan "barnvakt". Vet inte vad som orsakat detta men har gjort alla test på mig själv som de gjorde på sjukhuset för att kolla balansnerven. Inget fel på den i alla fall. Kan luta åt alla håll utan att trilla, skaka på huvudet, stå på ett ben osv. Inga ofrivilliga ögonrörelser heller.

Bara denna yrsel som vägrar ge sig. Funderar på allt från stress, trötthet, järnbrist till bihålekrångel. Jag blir så ofantligt less. Sen blir jag ju så sabla rädd när det blir så här. Rädd för att bli grönsak igen, tappa hörseln på andra örat också...

I alla fall så har jag vilat ordentligt idag och jag hoppas att det släpper snart. Min underbara dotter har lagat middag och är mitt i hallongrottebakning. Såna saker som gör en så lycklig...

"Knappa in det telefonnummer du vill att vi ringer upp dig på"...och sen väntar man i en timme eller så bara för att få veta att alla tider är slut. Klockan 09.30 har tiderna hunnit ta slut. De öppnar kl 08.00. Hur tusan går det till? Ska alltid hela världen ha en läkartid bara för att det är måndag? Eller har jag bara kronisk otur?

Man kanske skulle börja med samma system hemma?

"Hej, du har kommit till Helen. Välj något av följande alternativ och avsluta med fyrkant."

1. Gäller det ett besök? Tryck 1, avsluta med fyrkant. Om du har gjort detta val, får du nu göra ytterligare val.

1.1 Knappa in den dag du vill att besöket ska ske, 6 siffror, avsluta med fyrkant. Om tiden ej godkänns, välj annan tid. Då vi tycker om att höra de fina melodier som blir av alla knapptryckningar så kan det hända att du får byta tid flera gånger bara för att det roar oss.

1.2 Om ovanstående alternativ inte täcker ditt ärende, knappa in ditt telefonnummer så ringer vi upp dig så snart vi kan. Om vi minns det. Eller ids. Om det inte är måndag för då är vi automatiskt upptagna.


2. Gäller det ett affärssamtal eller annat tråkigt? Tryck 2, avsluta med fyrkant. Om du gjort detta val kommer du att höra ett litet klick i telefonen. Det betyder att ditt samtal har kopplats ner. Detta kommer att hända varje gång detta val sker.

3. Gäller det ett personligt samtal? Tryck 3, avsluta med fyrkant. Om det är upptaget spelar vi fin musik tills det är din tur. "Just nu är det 81 samtal före dig och vi är 1 handläggare som arbetar för att hjälpa till. Beräknad kötid ca 3,5 timme. Vi arbetar så snabbt vi kan och du behåller din plats i kön". Vänligen slå inte sönder er telefon då ni troligen kommer att ångra ert beslut vid ett senare tillfälle.

3.1 Du kan lämna ditt telefonnummer så ringer vi upp dig så snart vi kan. Yeah right, like that's gonna happen. Chansen är dock större om det inte är måndag.

3.2 Övriga ärenden kopplas till receptionen och om du har en jäkla tur så kanske någon svarar. Eller inte. Beror på om någon ids avbryta sin fikarast. Eller om det är måndag för då är vi automatiskt upptagna..

4. "Jaa, hej det var från Helen, du hade ringt för att boka en tid för besök? Tyvärr är alla tider för veckan slut trots att du ringt en minut efter att vi öppnade växeln för tidsbokning. Tyvääärr, prova igen nästa vecka...."

 

 

Håhäpp då testar vi!


Följ min blogg med bloglovin

Blev ju tvungen att testa den när vi såg en påse på Konsum. Jag gillar kexchoklad och jag gillar blåbär så why not? Efter att ha provsmakat ett gäng så kan jag konstatera att blåbären smakar blåbär och konsistensen är som den ska vara och jag gillar den! Lite extra god till kaffe, då i alla fall jag fick lite fikabrödskänsla.

Först av allt en disclaimer: Nedanstående gäller ej personer som har dyslexi eller andra sjukdomstillstånd som gör att de inte kan uttrycka sig i skrift på ett korrekt sätt. Ta inte åt er.

Jag har en fördom, eller kanske man ska kalla det för en förutfattad mening, vilken är den att om jag läser något som är oerhört slarvigt skrivet så har jag väldigt lätt för att tänka att författaren är mindre smart. Mindre bemedlad på den tänkande fronten så att säga. Eller att de är så lata att de inte orkar bry sig om hur de uttrycker sig.

Kanske är det oerhört fel av mig, men den lilla språknörden i mig, språkpolisen, blir rabiat vid läsning av exempelvis; "Ja ska fara me bilen till han! för ja ids int ta busen". Oh damnation. Jag önskar att jag kunde tycka att exemplet är unikt men tyvärr så är det inte det. Ibland är det så dåligt skrivet att man inte förstår vad man läser. Särskrivning, felstavningar, avhuggna ord, talspråk i skrift och diverse andra godbitar som blandas i en salig röra och presenteras i skrift. Jag får lite ont i själen.

Jag tror inte att jag är ensam om att reta ihjäl mig på detta fenomen som verkar sprida sig överallt. Att man skriver som man talar helt enkelt. Jag har pratat runt lite i bekantskapskretsen om det här och det verkar inte vara fullt så åldersbundet som man kunde tro. Första tanken är ju att det så klart är "msn-generationen" som utarmar språket men min dotter och flera av hennes vänner är fullt kapabla att använda svenska som ett språk, inte som ett nödvändigt ont som man kan misshandla rätt ner i soporna för att man "int ids" skriva ordentligt. Ja det är klart, det tar ju så mycket längre tid att skriva "jag" istället för "ja".

Men om vi nu ska vara lite kategoriska här och hålla oss till den yngre generationen, där jag hittat mitt skräckexempel för dagen, så undrar jag ju i mitt stilla sinne hur den personen klarar alla skrivuppgifter i skolan? När man knappt förstår vad som står? Hur går det sen i ett arbete där man kanske måste, i alla fall bitvis, uttrycka sig förståeligt i skrift? Kommer en framtida arbetsgivare acceptera ett så dåligt språkbruk eller kommer denne att tycka att personen verkar helt blåst?

Man behöver inte vara en virtuos i ordbajseri, men lite basala kunskaper tycker jag att man kräva. Att man skriver ut hela orden, att man skriver honom/henne istället för han/hon, att man undviker särskrivning samt att det där med interpunktion kanske borde fungera något så när.

Tyvärr tror jag att väldigt många blir både missförstådda och inte tagna på allvar för att den text de skrivit är på så horribel svenska att man inte förstår den. Jag sticker ut hakan här och erkänner utan omsvep att om jag ska läsa ett längre utlägg och jag redan i första stycket ser att det är väldigt dåligt skrivet och halvt obegripligt, så slutar jag läsa. Oavkortat.

Missförstå mig rätt, alla kan göra misstag. Alla kan stava fel, bli drabbade av akut hjärnsläpp, vara för trött eller ha för bråttom så att det blir fel, men då brukar misstagen bli små och inte störa resten av texten. Jag är heller ingen expert men jag vet helt klart vad jag föredrar.

En god vän till mig sa en gång att "man bör lära sig rätt sätt först innan man struntar i det och gör fel för att roa sig själv" och det håller jag med om. Jag leker också med ord, byter språk, gör egna ord samt diverse andra fånigheter, men jag vet hur det ska se ut för att vara rätt och då tycker jag mig ha rätt att driva lite med mig själv och hur jag skriver emellan varven. Säkert finns det många där ute som tycker att jag har ack så fel och att det inte är så noga med hur man skriver, men det är min åsikt att det är viktigt och jag står för den.

Nu ska jag ägna mig åt resten av min kaffekopp och sen ta upp gosegrisen Milou i knät för en liten morgonlur. Hon är tjatig, den lilla korven..

Knatade in på Lindex idag och fyndade (mirakel) en bh för 99 spänn! Victory! Knata in där och kolla, fanns även för oss som drar D70 och liknande. Det är man inte bortskämd med. Sen knatade vi in på Kick's och snosade på parfymer och J'Lo Blue Glow trånar jag lite efter faktiskt.

Nu ska vi se film och bara dö i soffan...

Vad har ni på fötterna? Funderade lite här då dotter och jag var på stan en sväng i går och tokfyndade skor på Din Sko och kom hem med varsitt par snygga, men inte för årstiden så praktiska skor. Då slår tanken mig, vad farao har man på fötterna när det är för varmt för megakängorna, för kallt för vårskorna, för halt eller slaskigt? Alternativet stanna inne funkar inte.

Jag försökte ha mina älskade Nike häromdagen (med raggisar i) och det var ju superbekvämt förståss men kanske inte direkt så fashionabelt. Nästa försök blev mina Ecco vinterkängor men det var för varmt. Bastu i skorna är inte en bra plan. Igår inhandlades svarta skinnstövlar, platt klack, knähöga och förhoppningsvis inte snorhala så I think I got it nu! Detta med skoproblem är en av anledningarna till att jag inte alltid är så polare med våren. Inte kul att gå i slask upp till knäna. Inte för att jag behöver oroa mig än på minst en månad, här är nollgradigt och vinter än. Men det kommer...

För övrigt på fötterna är det Hello Kitty-sockar som gäller. Alltid. Finns inte skönare och de håller en miljard tvättar. Man hittar dem på H&M, 3 par för 99 pix och det ska vara den tjockare varianten. Sen att de är i hyperhappy färger gör ju ingen ledsen! Jag som har små fötter hittar dem till och med i en storlek som passar mig. De är nämligen väldigt töjbara och lite stora i storleken så min vanliga storlek, 34-36 får bli en mindre.

För övrigt vill jag ha en kamera.

...ett inlägg om sockar...?

Don't know why there's no sun up in the sky, stormy weather....

Dra åt SKOGEN, vad det stormar här! Vaknade och trodde att pojkvännen tittade på krigsfilm för det dånade och small och lät som bomber och granater i en jäkla volym. När han kom upp och såg ut som ett levande frågetecken insåg jag att det är blåsten ute som dånar runt knutarna och gör så att rutorna skallrar. Tydligen ligger det halva tallar ute på vägarna och kvistar överallt. Är så glad att jag inte behöver halka iväg nånstans just nu.

Så typiskt att när det blir varmare så måste det börja blåsa. Enda fördelen med det är att snön sjunker ihop drastiskt och man får en illusion om att våren är på väg. Jag vet ju att det bara är make believe då vi ska ta oss igenom hela mars och april också innan vi kan börja tro på att det är över. För mig räcker det just nu med att det är plusgrader för att jag ska bli glad! Det går åt rätt håll och det kan ingen förneka. Våren är på väg även om det tar sin lilla tid. Nu ska jag bädda ner mig en stund med gosig katt och bok och lyssna på vinden.

Nån mer än jag som älskar att vara inne i värmen och njuta när vädret bråkar?

Började dagen med att försova oss, typiskt. Jag hörde nånstans att klockan ringde men lyckades väva in det i min dröm så där perfekt så jag inte reagerade ens. Hjärnan ville verkligen inte vakna 06.10 idag. Sover som en kratta just nu så det var väl inte helt oväntat att det skulle bli så här nån morgon.

Trevlig överraskning var att jag fått mitt paket som jag beställde från ELF för ungefär en vecka sen. De är riktigt snabba måste jag säga! Allt såg ut som jag förväntat mig och jag vet ju att produkterna är bra.
I bildernas ordning är det en lipplumper med gloss, makeupkräm med SPF 15 (ljus, men den slog lite lätt mot gult), läppstift, 2 nagellack (blush och chocolate) läppenna samt ett all-over-stick som funkar till både ögon, läppar och kinder. Dyraste produkten kostade ca 15 SEK.

Har ni inte provat ELF förut så tycker jag att ni ska passa på att göra det! Btw så är bilderna klickbara.

God morgon till alla!

Vaknade denna dag med en gammal Bond-låt på hjärnan. Har inget minne av jag drömt om att jag varit en Bond-brud eller nåt annat läckert men jag antar att hjärnan rotade runt i mitt musikarkiv och slängde på den i tron att jag skulle bli glad över en gammal bekant. I och för sig sant. På den tiden när den kom så gillade jag den ju.

Undrar egentligen hur det går till, det där med att få en låt på hjärnan? Varför är det oftast de sämsta, uslaste låtarna man vet som fastnar? Reklamsnuttar som repeteras tills man vill kräkas (glossy, glossy) alternativt skjuta sönder tv'n nästa gång den visas? Det finn säkert någon finurlig hjärnteknisk anledning men jag skulle gärna uppdatera den så att man fick sina favoritlåtar på hjärnan istället. Förslagsvis inklusive rätt text eller åtminstone med mer än EN mening som upprepas tills man känner sig som att man behöver mycket starka mediciner för att sluta innan man dödar någon.

Sen finns det ju låtar, reklam mm som man bara inte klarar av utan att bli mordisk. Ett klassiskt exempel för mig, och jag känner redan hur det kryper i mig, är "fånt ja en körv så huppe ja i älva" (eller hur f-n det nu stavas). Jag blir arg. Ilsken. Ont-i-magen-aggressiv när jag hör den och så har det varit sen första gången. Jag önskar att jag kunde åka tillbaka i tiden och have them at gunpoint och förklara för dessa "låtskrivare" att de gör den låten på egen risk. Jag kan inte garantera att jag en vacker dag kommer att totally snap och bli galen när jag hör den. VAD med den är det egentligen som gör att jag reagerar så? Det är ju bara en töntig visa ju. Ointelligent, larvig och fånig. Maybe that's it? Jag är så awesome att den typen av musik inte är något för min hypersmarta hjärna? Hähähä.

Ska nog ta den här hjärnan och fylla den med nån bra låt istället! Då min "inbäddayoutube"- funktion inte vill samarbeta så länkar jag den istället. Är en av mina favoritlåtar detta!

Kings of Leon- Closer