Stenfan!

 

Ni vet Sisyfos? Mhm. That's me. Man knuffar, sliter och drar den satans stenen uppåt och uppåt och precis när man tror att man lyckats så rullar den ner igen. Man blir ganska trött kan jag säga. Trött på att slita, trött på att tappa hoppet, förlora tron och snart även förståndet misstänker jag.

Mentala blåtiror är bara förnamnet.

 


Tyck till

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0