Jag är en känslomänniska av stora mått så det är inte så svårt att få mig att gråta. Den lilla sjöjungfrun fick mig att skvala som en tok! Jag blir lätt rörd av filmer och speciellt filmer där man kan relatera till huvudpersonerna.

På ett allvarligare plan så kan jag gråta när jag inte når fram till människor i min närhet. När man pratar för döva öron och inget man gör eller säger gör någon skillnad. Jag gråter över orättvisor både i stort och smått.

Min mamma sa att jag alltid bär mitt hjärta utanpå kroppen och det kanske stämmer. När någon jag bryr mig om eller älskar så går jag sönder av sorg för dem.

Att vara lättrörd och styras av sitt hjärta hela tiden kan ställa till det för en, men hellre det än motsatsen...