Min första kyss...Jag var 15 och på besök hos gamla vänner ett par dagar när det hela begav sig. Jag önskar att det hänt under mer speciella och överromantiska former men faktum är att vi lekte Sanning eller Konsekvens. Inte skratta ihjäl er så där! Det var riktigt roligt ibland! Hur som haver så var det en mycket söt kille där som egentligen bodde i stan och bara det var ju lite coolt men coolast var nog att han hade tjockt svart hår, tokblå ögon, skinnjacka och Ray Ban's. Han var väl 1-2 år äldre än jag. Vi få tjejer i byn var ju lite svältfödda på manlig fägring då de grabbar som fanns där antingen var ens familj eller någons ohängde lillebror från byn brevid. Dvs inget som direkt imponerade på oss vilkas ideal var nån sorts suddig mix av Luke Macahan och grabbsen som prydde våra väggar (affischer från tidningen OKEJ) från golv till tak.

I alla fall så var vi ute vid en gammal husruin, på eftermiddagen, en solig dag i juli om inte minnet sviker mig. Vi hade umgåtts hela gänget inklusive Nya Killen i flera dagar och mitt femtonåriga hjärta hade ju så klart drabbats av seriös crush, modell big time. Killen i fråga var också där och jag försökte diskret titta på honom utan att han skulle märka det vilket han ju så klart gjorde i alla fall. Någon gång under leken fick jag frågan om jag gillade någon just nu och jag pep fram att det gjorde jag ju. Ni som nån gång lekt denna lek vet att straffet för att ljuga kan bli hårt och svårt! Som att doppa sig i den iskalla bäcken eller annat kul. Min bästis då visste ju så klart om min lilla crush så det var ju ingen idé att ens försöka bluffa. Så förtjust i iskallt vatten är jag INTE.

Såå..när Killen fick frågan av min bästis och svarade att han tar konsekvens så sa ju så klart min kompis att han skulle kyssa mig och hejdlöst fnittrande bröt ut i hela gänget. Jag blev dödligt generad och visste inte vart jag skulle ta vägen. Killen med stort K var dock hur chill som helst. Han knatade fram till mig, tog av solbrillorna och gav mig en sån där blick som var full av bus men även lite allvar. Så klart stannade tiden och alla andra försvann bara..kändes det som i alla fall. Kyssen kom och den var helt underbar. Som att jag hade nåt att jämföra med då..Men det var så där wow som det bara är när man är dyngförälskad i någon. Needless to say, så blev vi så klart ihop över sommaren men jag har för mig att det inte varade längre än så. Ack ja. Dessa semesterflörtar!

Så, det var första kyssen det. Det är sant som de säger att man aldrig glömmer den. Tur att jag inte har något emot att minnas den...