Bloggutmaningen från den 25/11 fortsätter. Listan hittar ni HÄR.

Att kvart i sju på morgonen försöka samla tankarna runt min tro är inte lite begärt. Kan knappt samla tankarna runt min kaffekopp just nu. Det här blir en kombination av tro och mitt sätt att försöka leva.

Jag tror att det finns ett gudomligt väsen. Något som vakar över oss alla. Inte nödvändigtvis den kristna Gud jag läst om i bibeln och som stora delar av min släkt tror på. Jag är nog inte "kristen" i min tro men är inte så förmäten att jag säger till dem att de har fel i sin tro. Att Jesus fanns som person och profet är det väl ingen tvekan om rent historiskt. Att han gjorde gott, talade om kärlek och levnadsregler i en orolig och osäker tidsera ser jag inte alls som otroligt. Sen om han var Guds son...

Pratade för ganska länge sedan med en mycket klok kvinna om Buddhismen och dess lära och jag antar att OM jag skulle sätta ett namn på min tro så är nog buddhismen närmast. Jag tror på att vara snäll och göra gott. What goes around, comes around. Att utvecklas av det som händer i ens liv och se vad det är tänkt att man ska lära sig av tråkiga saker som händer. På nåt vis blir de lättare att bära när man vet vad man ska lära sig av det hela. Vad man ska ta med sig och vad man ska lämna därhän. Att ta emot och göra sig vän med sin smärta, kämpa med den istället för emot den, gör den lättare att bära och gör det lättare att växa som människa, genom smärtan. För man kommer ju ut i andra änden av den, förr eller senare och då kan vägen dit, förståelsen om varför, vara det som räddar en. Att inte bli bitter och förgrämd och hytta med näven åt hur orättvist ens liv är/har varit.

Märker att det blir lite svamligt det jag skriver men jag skyller på den tidiga morgonen. Reinkarnation är en sak jag grubblar på också. Energi kan inte förstöras, bara omvandlas minns min hjärna från skolan. Människan består till stor del av energi. Vart tar den vägen när vi dör? På nåt vis tror jag att vi kommer igen. Att det blir en genomgång av vad man åstadkommit i sitt liv och sen får man komma tillbaka och lära sig det man missat. Lite som att gå om en klass. Har du varit en god, vänlig människa kanske du får en lättare liv nästa gång och om du varit styrd av elakhet, girighet osv så kanske du får komma igen i ett liv där du får lära dig vänlighet och generositet. *filosoferar*

Sen tror jag på vetenskapen också, måste jag ju tillägga så ingen får för sig att jag förnekar dess existens när det gäller evolutionen. Tror inte att den kristne guden skapade jorden, möjligen att han var arkitekt när den redan fanns där. Skämt åsido. Varför kan inte religion, new age och vetenskap existera tillsammans?

Tror att det finns så mycket mer i denna värld än det vi ser med blotta ögat också. Det s.k övernaturliga tror jag finns brevid oss hela tiden och ibland ser vi glimtar av det men förklarar bort det för sådan är vår natur. Jag behöver inte bevisa att det finns för att tro på det. Allt går inte att förklara bort och under min uppväxt såg jag saker som garanterat inte hade någon acceptabel förklaring. Mer om detta kanske någon annan gång då det ju egentligen inte ingår i begreppet religiös tro.

Min livsfilosofi är för mig väldigt enkel. "Man lär så länge man lever" och under tiden försöker man ha lite roligt också. Kärlek, respekt och att inte döma hunden efter håren. Jag försöker förlåta dem som gjort mig illa i mitt liv. Jag orkar inte leva med hat så det är nog till största del för min egen skull. Det har tagit mig mååånga år att komma så här långt i mitt tankesätt och jag har säkerligen lång väg kvar. Det ÄR svårt att inte vara bitter och arg ibland, men...vem lider av det om inte jag själv?

Mitt glas är halvfullt, inte halvtomt.